Arbetssätt

Vi som arbetar på Trappan

Personal

På Trappan strävar vi efter att ha en stor bredd och variation bland vår personal utifrån utbildning och erfarenhet, här arbetar huvudsakligen socionomer och socialpedagoger. Trappan startades som en nischad verksamhet inom hedersrelaterat våld- och förtryck, och har utefter åren breddat vår målgrupp för att skapa en verksamhet som har möjlighet att stötta fler människor i utsatthet. Det gör att personal på Trappan har specialistkunskap kring hedersproblematik, våld i nära relation och skydd.

Samverkan

Vi på Trappan drivs av att se våra klienter växa från start till avslutad placering. Vi är väletablerade i våra verksamma områden och har därför byggt upp en god samverkan med andra aktörer såsom skola, hälso- och sjukvård, ungdomsmottagning, barn- och ungdomspsykiatri, polismyndighet, rättsväsende och arbetsmarknaden. Detta, i kombination med att vi alltid strävar efter att skräddarsy våra insatser utefter klientens behov, ser vi leder till trygga, varaktiga och välintegrerade klienter.

Kunskapsutveckling

Förutom arbete med klienter i våra boendeformer erbjuder vi även föreläsningar om;

  • hedersrelaterat våld- och förtryck
  • trauma
  • PTSD
  • metodutveckling inom skyddsboenden.

Tre faser

Trappans filosofi utgår från ett arbetssätt utifrån tre faser: den akuta fasen, mellersta fasen och den långsiktiga fasen. Trappans verksamhet består av en skydds- och vårdkedja utformad för att kunna stötta våra klienter genom alla tre faser; från början till slutet av placering.

ikon-1

Akuta fasen

En trygg start

I den akuta fasen ligger fokus på att skapa inre och yttre trygghet samt stabilisering utifrån individens behov. För vissa innebär fasen skydd och krishantering, för andra att landa i en ny livssituation efter oro, utsatthet eller instabilitet.

Arbetet omfattar stöd i identitetsutveckling samt hantering av kris- och traumareaktioner. För individer med bakgrund i hedersrelaterade sammanhang ingår kunskap kring skam, heder, normer, relationer, sexualitet och våldsutsatthet.
För föräldrar ges stöd i föräldrarollen och i att skapa trygghet för eventuella medföljande barn. En central del i fasen är relationsskapande och att individen ges möjlighet att bygga tillit till personal och ta emot stöd.

gubbe

Mellanstegen

Att bygga vidare

I mellanfasen fortsätter den hållande strukturen och det psykosociala stödet, samtidigt som individen i sin egen takt uppmuntras till ökad självständighet och delaktighet i samhället. Fokus ligger på att stärka individens resurser, nyfikenhet och förmåga att fatta egna beslut.

För individer i stödboende innebär detta att boendets struktur successivt anpassas för att efterlikna och förbereda för ett mer självständigt liv. Arbetet kan omfatta vardagsfärdigheter, myndighetskontakter, sysselsättning, studier, relationer och socialt nätverk.

För vuxna och barn i skyddat boende fortsätter arbetet med trygghet, rutiner och fungerande vardagsstruktur, där barnens behov och rättigheter beaktas i samverkan med individens utveckling. Fokus är beroende på insatsens utformning och mål, men ofta finns ett fokus på att komma ut på arbetsmarknaden och söka bostäder.

gubbe-toppen

Långtidsstegen

vägen framåt

I den långsiktiga fasen är målet att individen ska kunna leva ett liv med en struktur, självständighet och riktning som överensstämmer med individens egna mål och önskemål. Stöd och insatser anpassas efter behov och fasas successivt ut i samverkan med individen.

Fokus ligger på att befästa strategier, färdigheter och trygghet i den egna förmågan, oavsett om målet är eget boende, fortsatt långsiktigt stöd eller annan lösning. Placerade föräldrar stöttas i att upprätthålla en stabil och trygg livssituation för sina barn, även efter avslutad placering.